Pappa <3
Pratar inte särskillt mycket om Pappa med någon. Vet inte varför, för jag vill prata. Men iof kommer jag inte ihåg så mycket av honom. Nu till Julen gör han sig påmind! Jag önskar han var här med mig!
När jag var 10 år gammal så dog min pappa. Han hade en hjärntumör, som inte gick att ta bort. Kommer ihåg dagen då jag och Martin fick reda på att pappa var sjuk. Hela familjen satt i vardagsrummet. Jag satt precis bredvid pappa i fotöljen, jag satt på armstödet. Mamma och Pappa var helt allvarliga, jag trodde det var skillsmässa på g. Men så började pappa berätta, samtidigt som tårarna rann för hans kinder. Alla behandlingar hade på börjats. Han började snart tappa hår och inte mer än 2 veckor senare kunde han inte ens gå. Han gick med rullator eller satt i rullstol eller låg i sin säng eller i soffan. Man såg på honom att han blev sämre och sämre för varje dag.
En månad senare försvann pappa till himlen. Det var en helt vanlig dag, vi var på sjukhuset. Jag tror det var en lördag, det var i alla fall helg. Martin och jag hade gått ut och satt oss och titta på tv. När en sköterska kommer in och säger till oss att vi ska gå in till Pappa. Mamma gråter för fullt. Vi frågar något i stil med "vad är det". Pappa ligger där.... Inte död än.. Ett par minuter senare var han det. Jag kommer ihåg hur rädd jag var. Tänkte hela tiden på det man hört hur lik blir. Stela, vita och kalla. Mamma sa åt oss att säga hejdå ordentligt. Jag är inte hundra. Men jag tror jag gick fram till honom och gav honom en puss på kinden. Jag var så rädd.
Man kände sig så tom. Man visste ju att det skulle hända, vi var förberedda. Man såg honom lida, så på ett sätt så var det bra för hans del att det hände. Men sorgen både för honom och för oss... Att veta att ens egna barn ska se en dö, kan det vara något att ens tänka sig? Eller att se en förälder dö? Dom som funnits där hela sitt liv...
10 år senare funderar man.. Hur hade det varit "om"...?
En sak jag tänkt ett par gånger "Tänk om han lever men lever hos en annan familj".
Jag saknar dig pappa, Jag älskar dig. Och du finns alltid i mina tankar! En dag kommer vi att ses!
